Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en blandning utav kväve samt syre. Ett annat nickname för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland andra i vården vari den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men numera används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i annorlunda kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som nyttjas för att fixa vispad grädde till allehanda, som bakelser samt i matlagning. Det är flertal olika produkter som kan används för att vispa grädden som man ska, bland andra är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli luftig precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i olika areor, såsom i kaffe samt varm choklad koppar, men även i kokkonst samt bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flertal som inkluderar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den ej homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som består av dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som innehar lägre. Bland andra är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som innehåller dikväveoxid.