Skillnader och likheter mellan mossor och lavar

Mossor och lavar är ett par stundvis till synes lika växter, men de skiljer sig åt på flera olika vis. Båda kan växa på sten och har inget rotsystem samt suger upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar även likheterna slut.

Mossa trivs på platser med mycket fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och tar upp vatten och näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förbinder växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, t.e.x. illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränering, önskvärt pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och när det återigen blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket innebär att de kan kom igång och växa på taket.

Det är angeläget att man håller efter sitt tak för att mossa inte ska kom igång och växa på det eftersom det leder till att fukt hålls kvar på taket och i små materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det resultera i att takpannorna går sönder och man får fuktskador samt mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar å andra sidan, växer gärna på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att uppgå till stomme och skydd åt algen samt att ta upp näring samt vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men massor andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är oerhört känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå totalt i frånvaro av vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i diverse maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan dessutom florera tillsammans med örter samt mossor. En del lavar växer på trädstammar och erhåller då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven. Läs mer här

Andra lavar växer över stenar och utsöndrar då olika syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan suga upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals invecklad, med tanke på att det i själva verket rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet samt utseendet ger laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man tittar lite närmre på det! Vill man få undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.