Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt sätt, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. Kapningsboken finns som e-bok i biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden för mer data.
ID-kapning

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö olika antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med oerhört annorlunda kvalitet, pris och effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett kliv från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man ibland av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Då och då kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för oerhört låga priser. För att handla ska man uppge sin personliga information och kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns självklart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett definitivt minimum.