Absinthe – en riktig legend
Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du ingen mer legendarisk än absint.
De flesta människor har troligen en elementär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet enbart en del sanna fakta om sprit eller alkohol och enbart en bråkdel av dem har haft möjlighet att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.
Således vill jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare några fakta om denna legendariska spritdryck och titta tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz under 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor som kom från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att många år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha framställa en medicinsk tonic som bar en rejäl likhet med absint.
Ändå var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln till absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som därefter etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic och blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar samt för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon influerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att skapa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och litteratur.
När artonhundratalet började ta slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe särskilt.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var riskfull samt giftig, trots att blott en liten mängd malört fanns i en absint flaska.
En annan händelse som skedde i begynnelsen av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett utbrott i raseri och hade ihjäl hela sin familj.
Trots att mannen hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
Ã…r 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Måhända därför att det var otillåten frukt, har flera av de falska rykten och historier om risken med absint fortskridit att leva vidare än idag, fastän modern vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vanvett än någon annan naturlig ingrediens såsom pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.
I de flesta europeiska länder är absint fullständigt lagligt igen.
I USA (givetvis) finns det än så länge lagar mot att tillverka samt sälja den, trots att diverse företag har hittat på möjligheter att undvika dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.
För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på nätet.